Kartläggningsinstument för barns språkförmåga och flerspråkighet i förskolan

Den första föreläsningen handlade om varför vi ska dokumentera, observera och bedöma i förskolan. Syftet varför är för att öka barns inflytande i planering, genomförande och utvärderingar. Vi fick tips på olika kartläggningsmetoder som kan vara till stor användning, till exempel TRAS och Griffith's. När man använder en kartläggningsmetod så bygger det ofta på interaktionen mellan vuxen och barn. Det är därför viktigt att samspelet mellan dem är bra för att det ska bli tillförlitliga mätningar, genom metoden.

TRAS=Tidig registrering av språkutveckling. I TRAS observeras samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och meningsbyggnad. Detta är viktigt för barns språk och som man bör sträva efter att utveckla hos barn i förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10). Jag anser att det skulle vara spännande att pröva att arbeta med den metoden för den verkar bra på många sätt då den sammanställer många delar i endast en metod. Men vi pratade också om nackdelarna och det var bra att de togs upp. Arbetar man med TRAS på förskolan så ska det vara för hela barngruppen, inte bara för några barn som man antar har svårigheter med med språket. Syftet är att hela gruppen ska vara med för att man sedan ska komma fram till vad man behöver utveckla och förbättra i hela barngruppen. Genom TRAS ökar förskolepedagogernas medvetenhet om språket men de inspireras också att utveckla verksamheten bättre, att se brister och förbättra dem till allas fördelar. Det är viktigt att tänka på att alla förskolor kan arbeta med TRAS, det finns alltid något man kan förbättra till det bättre.

Föreläsningen om flerspråkighet i förskolan handlade om hur vi bör bemöta flerspråkiga barn och deras föräldrar i förskolan. Vi diskuterade innebörden av svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk. Jag fick veta att 30% av alla flerspråkiga barn som bor i Sverige inte blir godkända i grundämnena i årskurs nio. Jag som blivande förskollärare kan förminska de procenten mycket anser jag. Jag vill lägga en god grund till de barnen och öka deras språkkunskaper, så att de klarar skolan bättre. Det är viktigt att arbeta för att möjliggöra flerspråkighet, att bygga upp ordförrådet med barnen i förskolan. Då kan en kartläggningsmetod vara till stor hjälp.

Till sist diskuterade vi konkreta aktiviteter för att förebygga barn som har långsam progression i svenska språket, problem med ytflyt och barn som inte går framåt i sitt förstaspråk. Några konkreta exempel som man kan göra i förskolan är att arbeta med TRAS, bildmemory, rörelsesånger, ställa mycket öppna frågor, sjunga på olika språk och göra sagor tillsammans med barnen. Jag kommer absolut stöta på flerspråkiga barn i förskolan så det var en viktig föreläsning. Jag vill kunna utveckla språkutvecklingen hos barn som behöver det genom dels dessa konkreta aktiviteter men också med hjälp av andra aktiviteter utifrån barnens intressen.

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442