Textil - Tovning

Idag fick vi arbeta med färdigkardad ull, den var kammad kan man säga (se bild över). Enligt Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s.18) är det mer pedagogiskt om barnen får vara med och karda ullen, dock tar det så lång tid så man kan visa bilder istället på hur det går till för att kunna förklara för barnen.

Först fick vi skapa en rektangulär platta av ull och på plattan skulle vi skapa ett sagotema. Innan vi kunde skapa figurer på plattan var det många olika moment. Jag trodde att det skulle vara svårt men det var det inte (se bilder nedan). Det är viktigt hur man lägger ullen och i vilken riktning ullen läggs, viktigt för att fibrerna ska kunna fläta ihop sig. För att fibrerna i ullen ska fläta ihop sig behövs varmt vatten och såpa, det droppar man på ullen så det blir blött.

Efter det skulle vi gå på ullen för att såpan och vattnet skulle arbetas in i ullen och bli mer kompakt och fast, fungerar lite som lim. Vår lärare satte på musik så att vi skulle dansa på ullen, kul att göra med barnen på förskolan också (se bilder nedan).

Sedan var det ytterligare ett moment. Man skulle hälla på lite mer såpa och vatten och sedan rulla ullen i bubbelplast och rulla rullen med fötterna (se bild nedan). Det gör man för att plattan ska bli ännu mer kompakt och hålla ihop. Sedan sköljer man plattan i varmt vatten och kramar ur innan det är klart.

Sedan när vår platta var klar så kunde vi börja skapa vårt sagotema. Vi valde att göra en trollskog (John Bauer) som jag fick inspiration ifrån mitt valfria museibesök. Det var otroligt enkelt att skapa på plattan (se bilder nedan).

Trollskog, John Bauer

Ull är ett bra och tacksamt material att använda. Ull brinner inte, det andas och håller värmen och även om det är fuktigt så fryser man inte i det. Ull dämpar också ljud bra om man hänger upp ull i ett rum, på förskolan kan man dämpa den höga ljudnivån med ull.

Det är så tacksamt att arbeta med ull i förskolan för det ingår så mycket i ull och tovning. Vilket tema man än har på förskolan så kan man skapa något med ull som passar anser jag. Detaljer behöver inte vara noga med för de syns inte så mycket ändå. Däremot kan man utveckla det genom att brodera på ullen. Då kan man få mer detaljer och man får in broderi på det viset också. I tovning med ull ingår matematik, bild, skapande, hållbar utveckling, fantasi, naturvetenskap och kemi/fysik (Lpfö 98 rev. 2010, ss.9-10).

Referens:
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

"Bilderboken leker" - Barnlitteratur som stör och berör

Idag fick jag kunskap om bilderböcker. Det är viktigt hur jag läser en bok för barnen, min inlevelse och att jag ställer öppna frågor till bild och text. Jag bör även tänka på när jag visar bilderna i boken, visar jag bilderna under tiden som jag läser, under tiden eller efteråt? Det blev en viktigt reflektion för mig. Jag brukar läsa samtidigt som jag visar bilderna men efter idag så insåg jag att en del böcker är till för att man ska visa bilderna efter. Jag insåg också att det är inte bara är att ta en bok och läsa, det är viktigt att titta igenom först själv och se vad det är för bok.

Bilderböcker är skapade olika med olika syften. Det finns också barnlitteratur som lyfter lite svåra ämnen. Då kan man behöva förbereda sig på innan man läser de för barnen, eftersom de kan väcka frågor som man kanske inte är beredd på. Till exempel kan det vara böcker som handlar om olika familjekonstellationer, att vara annorlunda och att någon dör.

Sedan fick vi skapa en egen text till bilder från en bilderbok (se bild nedan). Den texten som redan fanns i boken täcktes över med lappar som vi fick skriva dit nya texter på. Det var en rolig utmaning som gjorde att vi fick titta på bilderna och skapa en röd tråd genom boken. När vi sedan hade skrivit en egen text läste vi upp den i helklass, sedan fick vi läsa originaltexten. Det var roligt att se att vi lyckats se bilderna och texten på ett liknande sätt som illustratören till bild och textskaparen till boken.

Textile Fashion Center

Idag var vi på Textilmuseet igen, Textile Fashion Center. Fokus på besöket idag var att väva. Vi fick pröva att väva med en helt vanlig träram som vi spände trådar på och så fick vi pröva att väva med olika tyg/garn/tråd. Jag har sett vävar ute på förskolor där jag varit och många barn verkar ha intresse för att väva. När barn väver så utvecklas till exempel: mätning, språk, antal, lägesbegrepp, fingermotorik, problemlösning, ställa frågor och beräkna (Lpfö 98 rev. 2010, s.10). Jag vill använda mig av vävar med barnen i förskolan men jag vill utveckla det mer än vad jag sett. Till exempel kan man skapa en väv av pinnar och snören när man är ute i skogen. Barnen kan fläta/väva fast det barnen hittar från skogen och sedan tar man med väven till försklan. Det är vackert att hänga upp ute på gården sedan.

Om man väver med garn/tyg så kan barnen få bestämma storlek, struktur och färg. När väven är klar kan man skapa en kudde, väska, använda den till leken, smycka stolpar/räcken/cyklar på gården. Kan bli kreativt och vackert. Viktigast är att barnen får leda efter sina idéer och tankar.

Referens:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Jönköping Länsmuseum

Idag besökte jag Jönköpings Länsmuseum som mitt valbara museibesök. Det var inspirerande på många sätt, det är inte så stort så det skulle därför vara ett enkelt museum att ta med sin barngrupp till. Länsmuseet har många olika rum och därför kan jag också välja vilka rum som är lämpliga att gå in till. Det är nog lämpligt att besöka Länsmuseet flera gånger och dela upp det, får barnen titta på mycket vid ett besök kan det bli för mycket intryck för barnen under ett besök att orka med. Jag anser att det är bra också att någon pedagog ur barngruppen själv åker till museet innan man tar med barnen dit. Då kan pedagogen se vad som kan komma att distrahera, hur man vill utveckla besöket på förskolan och vad vi bör undvika att gå förbi för att slippa att tappa barnen (till exempel kommer barnen förmodligen älska Sagogarderoben, se bilder nedan. Därför kan det vara smart att gå förbi den sist). Om man besöker museet innan kan man också få en aning om hur mycket tid som behövs på museet.

Innan jag åker med min barngrupp till ett museum så är det viktigt att informera barnen om hur vi kommer åka dit, vilka som ska med, vad som kommer ske där och hur länge vi stannar där. Allt detta för att vara tydlig, struktur är bra när man åker iväg med barnen så att både barnen och pedagoger vet vad som kommer ske.

På Länsmuseet gick jag först till en utställning om John Bauer (en utställning av Lundahl och Seitil). Där var det ljud, dofter och ljus som ändrades beroende på var man stod/gick i rummet (se bilder nedan). Det var ganska mörkt i rummet och det satt olika bilder på troll och väsen runt om i rummet. Det var spännande tyckte jag, det skulle vara härligt att ta med barnen dit om man till exempel hade tema saga eller troll på förskolan.

Sedan gick jag in till ett annat rum, det var bara tavlor på väggarna. En fotoutställning av Aleksandra Kucharska. Tavlorna var målade av bara blyerts (se bilder nedan). Det skulle vara fantastiskt att se och höra vad barnen tänkte om dessa tavlor. Om barnen ser vad de ska föreställa eller om de kommer fantisera något helt annat. Barnen kan också fotografera målningarna på museet och sedan ta med till förskolan och titta på dem igen när det finns mer tid. Genom de här tavlorna kan det utvecklas i att barnen målar egna målningar som föreställer hus eller något helt annat.

Till sist vill jag berätta om en utställning som fanns på museet vid namn Då och nu. Det var till exempel olika stolar och skor från förr till nu. Jag fastnade för leksakerna som fanns från förr till idag (se bilder nedan). Detta tror jag att de lite äldre barnen skulle tycka vara kul, att se vad man lekt med förr och vilka leksaker de leker med själva. Jag tror att det säkert kan finnas leksaker som barnen inte har en aning om vad det är för något.

 

Den texten som är över är bra anser jag att använda sig av i frågor till barnen efter besöket på avdelningen Då och nu om lek och leksaker. Det är intressanta frågor som jag skulle veta vad barnen svarar på eftersom frågorna berör leken som är viktig för barn. I förskolan ska barn få tid att leka både inne och ute på ett varierat och fantasifullt sätt. Jag som blivande förskollärare ska stötta för att varje barn ska få uppleva det (Lpfö 98 rev. 2010, s. 7).

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

VFU-områdesdag

En gång/termin har vi någonting som kallas för VFU-områdesdag i förskollärarutbildningen. Då brukar den kommunen som var och en av oss i klassen bor i ordna någon föreläsning eller dylikt. Till exempel får vi information om VFU eller jobb som finns inom förskollärare i ens kommun. Idag hade vi en sådan dag. Jag fick mycket information av en PO-samordnare och lite senaste nytt inom den kommunen som jag bor i. Dagen avslutades med att vi diskuterade i mindre grupper om hur vi tyckte att vår VFU har varit i handledning och på de olika förskolor vi haft VFU på. Efteråt hade vi utvärdering om vad som varit bra/mindre bra. Vi fick skriva ner allt så de kunde ta med sig det och försöka förbättra våra önskemål. Jag tycker att det är bra att områdesdagarna finns eftersom jag som blivande förskollärare får viktig information om mitt kommande yrke.

Textil, barn och konst

Idag fick vi vara en heldag på Textilmuseet, Textile Fashion Center. Det var en inspirerande dag som innehöll rundvisning och skapande. Jag fick en inbjudande känsla redan utanför, olika textiler och mönster som satt fast på ingången och det skapade olika struktur (se bild över). Det är lika viktigt när barn går in i förskolans olika rum, att jag som förskollärare ständigt reflekterar över miljön på förskolan. Vad kan förbättras, hur ska jag göra det och varför ska jag göra det? Barn har olika erfarenheter om museum och många barn har inte hunnit få så många erfarenheter än. Jag skulle absolut vilja ta med min blivande barngrupp till Textilmuseet. Det bästa är att man fick ta och känna på allt, vilket barn ofta vill och vanligtvis så får man inte det på museum. Jag tycker därför att Textilmuseet passar barn extra bra, eller på andra museum som det också är tillåtet.

Den här klänningen är innebär hållbar utveckling. Konstnären som har skapat klänningen fick en familjs två månaders sparade soppor. Klänningen är gjord till större delen av kaffeförpackningar och plast/sopsäckar. Genom att titta på den här klänningen med barnen kan man komma in på hållbar utveckling. Kanske blir det förskolans tema efter barnens intressen? Barnen kan skapa egna konstverk av "skräp" på förskolan.

　Den här bilden inspirerade mig för den påminde om broderiworkshopen som vi haft. Sedan inspirerade detta mig att smycka förskolans gård med textil på olika sätt. Till exempel med garn, flaggor och tyg.

Sedan fick vi en kort föreläsning om olika skadedjur som kan angripa textil. Föreläsaren berättade att de noga granskar all textil efter skadedjur innan textilen får komma in på Textilmuseet. Bilderna på de olika skadedjuren skulle ge oss inspiration till att skapa ett eget skadedjur, av endast slipsar. Här kommer också hållbar utveckling in, att använda gamla slipsar som andra har tänkt slänga. I förskolan ska barnen få kunskap om hållbar utveckling, så att de kan visa omsorg och ta hand om sin miljö (Lpfö 98 rev. 2010, s.8). Det här kan man göra med äldre barn också, dock måste man vara med och hjälpa. Vi använde mest limpistol, det kan bli varmt. Det bästa är om jag limmar åt barnen Mitt skadedjur blev såhär:

Och här är allas skapelser:

Konst ska barn få möjlighet att möta på olika sätt anser jag. Det är det mitt uppdrag som förskollärare att barnen ska få iaktta och reflektera över olika kulturella miljöer. Sedan är det viktigt att barnen får lära sig om samhällets konstliv (Lpfö 98 rev. 2010, s.6). Om jag har ett nyfiket och intresserat intresse för museer så kan jag föra vidare det till barnen genom mitt förhållningssätt. Genom att gå på museer och uppleva konst i olika miljöer kan barn få utforska och utveckla sina kunskaper och kommande kulturliv.

Idag fick vi möjlighet att besöka Textilhögskolan. Vår uppgift var att titta på olika konstverk i tystnad under fem minuter. Sedan skulle vi sammanfatta ett konstverk per grupp. Var och en i gruppen fick skriva ord/tankar som vi förknippade med konstverket. Slutligen fick vi sammanfatta våra ord och skapade en helhet för konstverket. Det var tydligt att våra egna upplevelser och associationer lade grund för orden.

Referens:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Medierat lärande - estetik och pedagogisk mångfald

I dagens föreläsning intresserade jag mig mest för vad medierat lärande innebär. Enligt Amhag, Kupferberg och Leijon (2013, s.16) innebär mediera hur man förmedlar genom ett medium, några exempel på olika medium är musik, bild och drama. För att barn ska lära sig krävs struktur och jag som pedagog behöver ha en medvetenhet på hur jag strukturerar verksamheten och aktiviteter så att barnen lär sig. Det kallas för meningserbjudande, det jag framför för barnen ska skapa mening. Jag bör också reflektera över varför barn ska lära sig genom det jag framför. Sedan också vad det innebär att barnen lär sig det jag vill. De här frågorna bör jag som förskollärare ständigt reflektera över för att inta det pedagogiska förhållningssätt som jag vill förhålla mig till.

På föreläsningen fick vi se den här bilder, den föreställer en bergklyfta. I bergsklyftan är det nertryckt röda bär. Det skapar fina kontraster mellan hårt-mjukt och mörk-ljusa färger. Jag kan diskutera skillnaderna med barnen: Vad ser barnen i denna bilden? Hur mycket bär behövs för att fylla bergsklyftan? Blir man kladdig av bären? Gör det någonting? Kan man skapa konst i skogen på andra sätt? Klä ett träd med blad eller med garn?

Genom att ställa de här frågorna så kommer man in på mycket andra ämnen än drama med barnen. Matematik, då man pratar om hur mycket som får plats i en vis yta. Sedan språket genom att man samtalar med barnen och att de får sätta ord på deras tankar (Amhag, Kupferberg & Leijon 2013, s.30). Jag anser att barn skulle älska att skapa konst i skogen och att sedan fotografera det de skapat. Efteråt kan man återskapa sina fotografier på förskolan genom att titta på dem och använda andra material. Jag vill ha ett förhållningssätt där konst och skapande ska få vara lättillgängligt för barnen i förskolan.

Referens:
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Matematik

Dagens matematik innehöll många bra praktiska exempel. Det inspirerande bordet över möttes jag av när jag kom in i salen där föreläsningen ägde rum. Det är så viktigt med praktiska exempel, på bordet finns mycket matematik. Vår föreläsare har arbetat på en förskola där hon har inriktat sig mycket på matematik, därför var det hon sa verkligen relevant och beprövat kände jag. Är man utbildad så vet man ofta varför man gör som man gör, till skillnad från en outbildad pedagog. När en pedagog har kunskap så märks det och hon som föreläste hade verkligen kunskap om matematik. Som blivande förskollärare har jag ett ansvar att förmedla matematik till barnen (Lpfö 98 rev. 2010, s.10). Nedan kommer många praktiska exempel på hur jag kan använda matematik i förskolan.

Bilden över är en aktivitet som handlar om demokrati, som förskollärare ska jag lära barn var demokrati innebär på ett enkelt sätt. Jag som förskollärare målar till exempel tre olika förslag på var vi ska gå på utflykt (se bild över). Barnen får tänka enskilt vad de vill gå och sedan ta en kula i rätt färg och lägga i rätt rör som innebär vart man vill gå. Sedan ser barnen tydligt vilket rör som är fyllt med flest kulor när alla barn har röstat. Det har bildats ett stapeldiagram (Thisner 2007, s.61).

Efter lunchen hade vår föreläsare gjort om i salen med rep kors och tvärs. På repet satt små lappar i klädnypor och det var olika aktiviteter utspritt vid varje lapp som vi fick gå runt och pröva. Det handlade om matematik och mycket kommer jag ta med och använda i förskolan själv, mycket tips. Nedan är lite bilder på det jag tyckte var mest inspirerande.

En äppleurkärnare-, gellang och skalare på samma gång.
Här kommer matematiken in genom att det innebär form och struktur.

Vilka färger hittar du i naturen? Bilden över handlade om att man skulle para ihop natur-föremålets färg med halsdukens. Finns det ett färgparti som stämmer överrens med naturföremålet? Ta med halsduken ut i skogen med barnen och leta efter föremål och lägg på halsduken.

Jag valde dessa bilder i inlägget för att beskriva att matematik är så mycket mer än siffror, matematik innebär till exempel sortering, struktur och mönster (se bilder över). I vardagssituationer finns mycket matematik, det handlar bara om en medvetenhet och lyhördhet. Vid påklädning, matsituation, fotografering eller utflykt till skogen ingår också matematik. Enligt Thisner (2007, ss.38-39) så finns det mycket man kan upptäcka om man är lyhörd vi vid påklädningen. Till exempel kan man lägga ut alla byxor i storleksordning, barnen kan sedan få rita sina egna byxor samt beskriva och jämföra byxor. Det handlar om mitt intresse och utmanande som pedagog.

Referens:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

VFU-konferens

Första delen av konferensen föreläste en VFU-samordnare om våra skyldigheter som studenter och blivande förskollärare. Sedan fick vi lyssna till en innehållsrik föreläsning om estetiska lärprocesser, handlade om vad estetiskt innebär. Under föreläsningen förstod jag att man kan veta om något är estetiskt genom att använda sina sinnen på olika sätt. Man kan använda sina sinnen och pröva genom musik, bild, textil och drama. För små barn handlar det om att lukta, känna, titta och smaka på världen. Inom estetiska lärprocesser är helhetsperspektivet viktigt, ett görande, kännande och tänkande. Jag vill genom mitt didaktiska material låta varje barn få en chans att skapa och kommunicera med någon av de estetiska formerna (Lpfö 98 rev. 2010, s. 7). Sedan innehöll föreläsningen också konkreta tips och hur man kan tänka inför det didaktiska material, som vi var och en enskilt ska skapa innan vår kommande VFU.

Föreläsningen gav mig kunskap om i vilken nivå jag ska lägga mitt didaktiska material på, det var skönt att jag fick bekräftat att jag ska tänka enkelt och inte för stort, som jag tänkt lite redan på. Om jag skulle göra ett för stort och redan utvecklat material så blir det svårt att utveckla efter vad barnen vill, med barnens intressen. Jag kommer göra ett enkelt material (ljudmemory) som är roligt och spännande för barnen, förhoppningsvis utvecklas mitt material till något utifrån barnens tankar.

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

GAKK

Idag hade vi föreläsning/workshop del 2 om kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Del 1 handlade om TAKK som innebär att man kommunicerar med hjälp av tecken stöd. Del 2 handlade om GAKK=Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation. Det innebär hur man kommunicerar med stöd och förtydligande av bilder. GAKK kan vara föremål, foto/bilder, symboler, talande hjälpmedel/datorer. Ju fler detaljer på en bild, ju svårare blir det. Här finns mycket som vem som helst kan använda sig av om man till exempel behöver olika bilder. Vem som helst kan skriva ut, sätta upp och använda bilderna som stöd i förskolan. Det finns olika bilder till samma aktivitet från konkret till abstrakt bild, mycket användbart.

Praxisalfabet vill jag använda mycket som förskollärare, jag har sett det på några förskolor där jag varit och arbetat. Praxisalfabetet är en plansch som har bokstäverna A-Ö som i ett vanligt alfabet och varje bokstav har ett föremål eller ett djur bredvid sig. Det som skiljer praxisalfabetet från ett vanligt alfabet från ett praxisalfabet är att det bygger på hur bokstaven låter, helt baserat på ljuden.

Det finns så många hjälpmedel idag med Ipad och dator. Bliss är ett exempel, det är en slags bokstavskarta till icke verbala personer (se tecknet över för barn). Seriesamtal är en annan metod för förebyggande, ett redskap för att kunna förstå och kommunicera. Med hjälp av Bliss kan man rita upp ett schema med bilder (som i en serietidning) som avslutas med en lösning på en konflikt. Det blir mer tydligt för de barn som behöver det. Jag tycker att man ska använda sig av så många hjälpmedel som det bara går i förskolan. Viktigt är dock att anpassa rätt hjälpmedel till rätt personer, för alla barn tycker jag har rätt att få kommunicera.

Ytterligare ett tydligt sätt att kommunicera och konkretisera det som ska göras, till exempel om jag ska gå till biblioteket med barngruppen. Då kan jag tydligt visa barnen med bilder innan vi åker till biblioteket så att alla vet vad som kommer ske. Det kan göra att många barn blir lugnare om de i förväg vet vad som kommer ske på utflykten, genom bilder blir det tydligare. Nedan har jag lagt bilder i tidsföljd, så som jag hade illustrerat en promenad till sjön med barngruppen (bilderna är tagna från Google).

Förskolan

 Klä på sig ytterkläderna

Gå till sjön

Äta frukt vid sjön

Gå tillbaka till förskolan

Klä av sig ytterkläderna

Det här schemat kan man göra med mindre bilder eller genom att utöka med fler bilder, det ska utgå ifrån barnens behov. Det ska hjälpa barnen att tydligt förstå och bli tryggare.