Bild 2

Idag hade vi bild igen och vi arbetade med det som jag velat lära mig mer om, men även annat som jag inte ens funderat på. Vi fick först en introduktion om hur man gör papper med hjälp av guska- och screenramar (bild 1 nedan). Sedan fick vi tillverka vår egen Papier maché (bild 2 nedan). Jag fascinerades av att det man använder är så enkelt, billigt och sparsamt. För att tillverka eget papper behövs bara vatten, sönderklippta tidningar och eventuellt färg. När man tillverkar Papier maché behöver man tapetklister, pappersspill, stavmixer, vatten och eventuellt färg.

Vi skulle fundera över Vad i dagens arbete man kan hitta tankar ur Läroplanen, som inte direkt handlar om ämnet bild. Förskolan skall präglas av ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur, att få barnen att förstå att vi behöver värna om vår miljö (Lpfö 98 rev. 2010, s.7). Att skapa och forma något med hjälp av använda tidningar och papper är hållbar utveckling. Genom att använda sig av det tillsammans med barnen i förskolan ökar man barnets förståelse i ett gott förhållningssätt till miljön.

Sedan fick vi arbeta med olika sorters keramiklera, först fick vi gå på dem och känna med kroppen hur mjuka/hårda de var. Efter det fick vi ta en bit av varje och använda våra sinnen och klämma, lukta, känna och se på dem (se bilder nedan). Detta tyckte jag var härligt. Jag skulle gärna vilja pröva detta med barnen!

Efter det fick vi en uppgift, vi skulle i mindre grupper skapa något högt av all lera som vi fått (se bild nedan). Alla grupper gjorde på olika sätt, vilket var intressant. Det är användbart att använda begreppen kort, långt, högt, lågt med barn för då används fantasin mycket mer i skapandet. Om jag skulle säga att barnen ska skapa en hund så vet ju de flesta barn hur det ser ut. Men om jag bara säger att de ska skapa något som är långt eller krokigt så blir det mer fantasifullt och lärorikt.

Precis detta fick vi också fortsätta med sedan, fast i modellera. Vi skulle skapa en glad form, en arg form och till sist skapa något till den arga skapelser som skulle göra den glad (se bild nedan). Detta skulle vara spännande att använda dessa begrepp tillsammans med barnen, det blir ofta skapelser som inte finns i verkligheten. Kan bli intressanta diskussioner på förskolan.

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama 2

Dagens drama handlade om kunskap och lärande. Vad har jag med mig hittills i min blivande roll som förskollärare? Kunskap är lätt att bära, det kan ingen ta ifrån mig. Enligt Amhag, Kupferberg och Leijon (2013, s.54) handlar det om att försöka se skillnad på lärande och meningsskapande. Meningsskapande är en process där man bemöter olika tankar och perspektiv. Genom dagens övningar fick jag mer klarhet i vad jag kan och hur jag lär ut drama på ett meningsfullt sätt i förskolan, för att jag nu lättare kan skilja på lärande och meningsskapande. Vi fick göra några övningar som handlade om att skapa en staty med hjälp av olika personer, där varje person var en del i en statyn. Vi skulle gestalta två olika statyer som skulle visa förskolepedagogik och en annan som gestaltade hur lek kan se ut. Sedan skulle de som inte var i statyn säga spontana tankar om det de såg genom statyn. På det sättet anser jag att man fick fram mycket kunskap om vad förskola, förskollärare samt vad jag behöver lära mig mer om.

Sedan fick vi två och två måla av varann en i taget, men utan att titta på pappret när vi målade (se bild). Bilden ska föreställa mig, avmålad av en klasskompis. På det pappret skrev vi sedan i slutet av dramaworkshopen en egen personlig reflektion om vår egen kunskap om drama. På ena sidan av porträttet skrev jag vad jag tycker att jag kan inom drama och på andra sidan skulle man skriva vad jag tycker att jag inte kan/vad jag behöver bli bättre på.

Vi fick sedan välja en barnbok och skapa ett dramaförlopp i mindre grupper. Vi skulle välja något och framföra för alla. Det skulle vara något valfritt som vi ansåg handlade om barnbokens tema. Genom att se andra framföra idéer om vad man kunde göra utifrån olika barnböcker så kändes drama väldigt enkelt. Jag har innan tyckt att drama är så ett svårt ämne att arbeta med i förskolan för mig, men idag fick jag en positiv och enkel uppfattning om drama. Många barnböcker kan man till exempel utgå från när man skapar ett tema på förskolan, utifrån barnens intresse av någon bok. Sedan är drama ett brett ämne så man behöver inte spela teater för att det ska kallas drama, det kan bara handla om fantasi.

Referenser:
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Didaktiska aspekter på olika material

Dagens föreläsning/workshop handlade om vad vi ska skapa och ta med oss ut på vår kommande VFU. Vi ska skapa ett didaktiskt material som knyter an till förskolans tema. Jag fick förklarat för mig mer vad som gör ett material didaktiskt. Det måste finnas ett mål med materialet vi gjort och det måste bilda ett syfte när man praktiserar det.

Vi delade sedan in oss i grupper och fick en påse som innehöll ett didaktisk material. Innehållet skulle vi sedan diskutera och redovisa för de andra grupperna, vi skulle berätta hur vi hade tänkt kring de olika material vi fått. Föreläsningen/workshopen gav mig bara några nya tips om vad jag kan skapa för didaktisk material, tyvärr var det inte så mycket nytt utan mest upprepning från det vi redan haft i utbildningen tidigare. Det hade varit mer givande och roligt om påsarna hade innehållit nya didaktiska material tycker jag. Det är roligt att ha med sig något nytt material när man kommer till sin VFU.

Vår påse innehöll "sammansatta ord" och tanken var att man skulle sätta samman två av bilderna och skapa ett nytt ord (se bild). Fot-boll, tand-troll och glass-båt. Om jag hade haft med detta didaktiska materialet till min VFU så hade jag frågat om barnen kunde komma på några andra nya ord. Då skulle barnen få träna på nya ord och då utvecklar de sitt ordförråd. Sedan kan man vända på bilderna och ha memory, att barnen ska försöka para ihop bilderna som bildar ett ord. Något annat man kan göra är att samtala om vad som händer om man sätter ihop bilder som inte var tänkt, till exempel fot-båt. Vad är det? Hur skulle det se ut? Detta kan väcka många spännande frågor hos barnen.

Bild 1

Idag hade vi bild i bildsalen. Hela bildsalen inspirerar mig, finns så mycket olika material så man blir helt lyrisk. Idag fick vi skapa fritt inom breda ramar. Vi skulle experimentera med olika material på nya sätt som vi inte brukar för att se hur en färg kan uppföra sig på ett material som vi inte tror kan fungera. Mats som vi har i bild pratade om att en bild kan vara statisk, dynamisk, abstrakt och/eller konkret. Sedan fick jag beskrivet för mig vad optisk medelpunkt innebär i en bild, det var intressant. Jag har inte tänkt innan på hur viktigt det är med en balans i en bild och hur våra ögon dras till bilder som har en bra optisk medelpunkt, det ger en bra balans. Det bilder i reklam och tv som säljer bäst har en optisk medelpunkt.

Som jag nämnde tidigare fick vi skapa fritt, men vi hade ändå tydliga ramar om vad vi skulle göra. Först fick vi skära ut en liten ruta i hård papp och välja ut en fyrkantig ruta på en bild som skulle ha både ljusa och mörka färger (se bild 1 nedan). Innehållet i rutan skulle vi förstora upp på ett nytt papper, flera gånger med hjälp av olika material. Först skulle vi skapa en med bara papper och sedan en med bara kål/blyerts/gråskalor (se bild 2 nedan).

Sedan skulle vi pröva så många olika material vi kunde med samma mönster som vi valt, samma nyanser och linjer. Det var kreativt och fantasifullt för mig. Jag prövade till exempel att måla med flaskfärg på aluminiumfolie, måla med akvarell på rispapper och att blanda i mjöl i färgen (se bild nedan).

Den första bilden vi skapade, som enbart skulle vara skapat av olika papper kopierade Mats i tolv kopior. Av de tolv kopiorna skulle vi skapa mönster genom att vrida och pröva (se bilder nedan). Jag tycker att det var roligt. Det kommer jag göra i förskolan med barnen sedan. Min tanke är att jag då ska låta barnen skapa ett mönster som jag kopierar och så kan de få pröva att göra nya mönster med dem.

Vi hade bildlektion idag, men jag tycker att många fler ämnen ingick som ska genomsyra allt i förskolan. Detta kan ske genom lek, förståelse, intresse och tankar. De estetiska ämnena kommer också in genom dagens bildlektion för vi arbetade kreativt och det samverkar till att lösa problemlösningar, samarbete och kritiskt tänkande (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10). Jag reflekterade över att bildlektionen också innehöll:

-Kemi/fysik när jag blandade färger för att få en annan färg samt när jag blandade olika material.
-Matematik när jag mätte upp hur mycket färg/material som skulle behövas till den ytan jag skulle måla eller klistra fast något. Sedan när vi förstorade upp den lilla rutan vi valt är också matematik.
-Natur när vi använde olika material från naturen som trä, tyg och sand.
-Didaktik i hur, vad, varför och när barn lär sig ingår i bild.
-Språk när jag samspelade med andra i klassen och diskuterade hur de hade tänkt med sina bild i material och färg.

Allt det här och ännu mer ingick idag, jag tycker att det är inspirerande. Genom att ha ett ämne som bild så får man in så många andra ämnen också. I förskolan tänker man kanske inte alltid på det, jag behöver inte ha en matematikuppgift med barnen för att träna barnens matematik i förskolan (Körling 2012, s.82). Det räcker om jag har bild med barnen och att man nämner att det är matematik som de tränar på också. Genom samspel med andra i grupp lär vi också av varandras kunskaper. Har ett barn mycket kunskap så lär det sig ännu mer och har ett barn lite kunskap så lär man sig mer, handlar om olika kunskapsplan. I bild lär vi genom att se hur någon annan gör och vi utvecklas tillsammans, i gemenskap.

Sedan vill jag nämna att det är roligt att få arbeta med sin fantasi. Det tänkte jag på idag, att man ska låta barnen skapa mer fritt och inte alltid ha en färdig prototyp på vad barnen ska skapa, som jag ofta ser i förskolan. I min blivande roll som förskollärare kommer jag prata med barnen om det de skapar, hur det kan se ut och vad det tror. Sedan kommer jag lägga fram mycket olika sorts material och jag vill sedan prata med barnen. Barnen ska få skapa fritt hur de tror med fantasi och i samspel med andra. Att få pröva själv är viktigt.

Referenser:

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama 1

Dagens dramalektion handlade mer om min pedagogiska roll som förskollärare och mitt förhållningssätt än tips till en dramasamling med barnen på förskolan. Det började med en föreläsning om forumspel och forumteater. Forumspel är en pedagogisk metod där formteater används, detta fick vi senare pröva på. Först fick vi göra värderingsövningar som handlade om att ta ställning till olika saker. Vi fick själva tänka vad man tyckte och ta ställning i form av att ställa sig på en speciell plats. Det var intressant för det var mycket relevanta konflikter och dilemman som kan ske i förskolan.

Sedan fick var och en skriva ner en kort autentisk konflikt som skett på någon förskola där vi varit. Vi delades in i grupper och så fick vi välja en av de autentiska händelserna och dramatisera det med formspel som metod (se bild över). Enligt Amhag, Kupferberg och Leijon (2013, s.145) innebär formspel att se möjligheterna i vilka roller som kan få mer inflytande i dramat. Det kan då utvecklas på ett annat sätt än vad det har från början och bli mer tillåtande. Vi fick under dramatiseringen stoppa varandras drama och hoppa in och ta över någons roll. Detta kunde man göra om man hade ett bättre sätt att säga någonting för att minska konflikterna i den situationen. Den personen som tog någons roll kunde då ändra den personens repliker och det kunde ge en ny handling på händelsen. Det var mycket intressant och roligt anser jag, som ni ser på bilden över (därför jag valde den). Jag reflekterade efteråt över hur mycket en händelse kan förändras bara genom att man byter ut en person och åsikter i en konflikt på förskolan. Sedan är det så viktigt att man tar tid i sitt arbetslag för att diskutera mycket och vara överens så det känns bra när konflikter och dilemman uppstår i förskolan. 

Referenser:

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Mediterat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Musik 1

Idag var den första musik/rytmik workshopen för den här terminen. Det var kul och lärorikt tycker jag! Vi fick pröva och få veta skillnaden på improvisation, takt, puls och rytm innebär. Vi fick pröva det på många olika sätt, b.la genom att klappa, stampa, sjunga och spela på olika instrument.

Vi fick också pröva att röra oss till musik och att härma varandras rörelser med olika material (se bilder). Sedan fick vi lära oss mycket om hur barns röster fungerar och vi fick lära känna vår egen röst bättre genom olika sångövningar. Enligt Söderman och Riddersporre (2012, s.77) är det givande om jag som pedagog gör barnen involverade i röstövningar och pratar om hur man kan sjunga högt eller lågt, alltså olika dynamik. Med barnen kan man leka att man är en dirigent och så kan man be barnen att sjunga dynamiskt på olika sätt. Samtidigt så lär sig barnen något men genom att leka. Barns röster är sköra för deras stämband är mindre än en vuxens så det är viktigt att tänka på vilken tonart man sjunger i, man ska inte sjunga lägre än tonarten C med barn. Det kan förstöra deras röster och barnen sjunger ofta inte ens med ändå, för det blir ett obehagligt tonläge för dem.

Workshopen avslutades med att vår lärare gav idéer om hur man kan förbereda och planera en egen musiksamling i förskolan. Sedan höll vår lärare en musiksamling med oss med temat vatten. Det tycker jag var mycket bra för jag har ibland saknat lite mer tips i utbildningen på hur man kan lägga upp en hel musiksamling.

Referenser:
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

TAKK och språkutveckling

Igår var jag på två föreläsningar. Den första handlade om kommunikation med hjälp av teckenspråk. Teckenspråk förkortas TAKK=Alternativ och kompletterande kommunikation. För en god kommunikation så krävs det att man förstår varandra på något sätt. Av olika anledningar så kanske man inte förstår varandra, då kan teckenspråk vara ett bra hjälpmedel för barn i förskolan så de kan samspela med andra lättare. På föreläsningen så fick jag veta att även om barn inte har svårigheter med språket alls så finns det flera anledningar som menar att teckenspråk är bra för alla att lära sig. Sedan är det roligt också! Under workshop fick vi pröva teckenspråk, lösa ett korsord på teckenspråk och träna på hur man visar vad jag själv heter och bor.

Ett av kursens mål: "Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna tillämpa, motivera och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter". Det här målet kan jag nu närma mig eftersom vi fick en mycket bra föreläsning om hur viktigt det är med kommunikation i ett tidigt stadium i förskolan. Ju tidigare man upptäcker kommunikations svårigheter desto bättre. Jag fick tips om hur jag kan upptäcka om barn har kommunikation-och språksvårigheter samt hur man gör när det inträffar. Jag känner att jag verkligen lärt mig hur jag ska gå till väga och jag jag tar till mig vad det här målet innebär efter dagens workshop.

Varför är då teckenspråk viktigt att använda sig av på förskolan och ur kan man praktiskt jobba med det i förskolan? Jag anser att det bara är fördelar med att lära sig teckenspråk. Med teckenspråk kan barnen till exempel uttrycka sig, förstå andra bättre, utöka sin fonologiska medvetenhet och lära sig grammatik. Fonologisk medvetenhet innebär språkljud. Det kan man arbeta och utveckla genom att barnen får upprepa och lyssna vilken bokstav som är i början på till exempel ordet sol eller ros (Svensson 2009, ss.18-19). Jag anser att den viktigaste anledningen till varför man ska arbeta med teckenspråk i förskolan är att man lär sig samspela med andra för att man blir förstådd, vilket i sin tur stärker ens självkänsla. 

På förskolan kan man börja med att använda teckenspråk i fruktstunden, till exempel hur ser äpple och banan ut. Jag kan säga till barnen att teckenspråk är en nytt språk och göra det spännande när man introducerar det. Sedan kan man sätta upp bilder på hur man tecknar skor och jacka i hallen och visa barnen med teckenspråk när de klär på sig. Några andra praktiska sätt att jobba med teckenspråk är att skriva ut bilder och göra en bok som man läser på vilan för barnen och då samtidigt tränar teckenspråk med dem. Man kan också göra en egen saga med hjälp av teckenspråk tillsammans med barnen och ta hjälp av en hemsida för att träna på ord. Sedan kan man på dator eller Ipad gå in på Ur och Barnbibblan för att träna teckenspråk också på ett digitalt sätt. Vilket sätt man än använder för att träna teckenspråk på förskolan är bra anser jag, bara man gör något och börjar någonstans. Man kan pröva många olika och sedan utvärdera vilket som är mest effektivt för den barngruppen som man har. Utan ett språk har barn svårt att leka och samspela med andra barn, viktigt att jag som blivande förskollärare också kan förstå vad barnet säger så jag vet vad barnet vill.

Den andra föreläsningen handlade om metoder och teorier för ett språkutvecklande arbetssätt. Vi pratade om hur man kan arbeta för att utveckla barnens ordbilder. Praktiska tips är att öva ordbilder med barnen genom att ha lappar med barnens namn, samtala om skillnader och likheter i namnen på samling. Prata om vilka som har Y i sitt namn, vilka har prickar och vilka namn låter lika i början när man säger dem. Det kan bli mycket spännande samtal och det har jag också sett på min VFU där de arbetade med ordbilder. Man kan också ha ett alfabetet på väggen med en bild bredvid varje bokstav men att varje bild visar hur bokstaven låter. Till exempel bokstaven S har en bild på en orm. Då ska man ska ljuda Sssss, som ormen låter. Detta är bra tips på hur man man utveckla sitt språk.

Referenser:

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Navet

Igår tillbringades en heldag på Navet i Borås. Vi har fått vara på Navet innan i utbildningen och jag tycker alltid att jag får mycket nya idéer som jag längtar att få pröva i förskolan! Det började med att vi fick en rundvandring på fantastiska och inspirerande Navet, under rundvandringen skulle vi ha med oss frågeställningarna:

• Vilka estetiska uttryckssätt har vi använt?
• Vilka olika material har vi använt?
• Vad har det här med förskolan och barnen att göra?

Av plastpåsar och bubbelplast kan man skapa konst=hållbar utveckling.

Efter rundvandringen samtalade vi i smågrupper om frågeställningarna. Genom det lärde jag mig att det finns både bra och dåliga saker man använder i förskolan idag, som jag inte reflekterat över innan. Sedan kom vi in på ämnet plast och pratade hur mycket plast vi har och använder i vår vardag. En europé använder ca 100kg plast/år. Det är skrämmande mycket, viktigt att återvinna plast och att få barnen att lära sig det tidigt. 

Sedan fick vi välja att skapa något kreativt med ett viktigt budskap av antingen plast eller papper. Jag och två i klassen valde papper. Vi skapade en buss och en bil av endast papper, mest använde vi äggkartonger som visade sig vara väldigt användbart material. Det är viktigt att sluta köpa så mycket leksaker, både roligare och bättre för miljön att göra eget av det man redan har.

När jag själv fritt fick skapa insåg jag att det inte bör finnas några gränser, fantasin måste få utrymme. Det bör heller inte finnas några gränser när barn skapar på förskolan, det har jag dock reflekterat över många gånger att det tyvärr inte finns utrymme för friheten i skapandet. Jag vill att barnen ska få skapa ofta och mycket, på många varierande sätt. Jag vet att det ofta är pedagoger som sätter stopp för barnens fantasi och utveckling i skapande, även om de inte är meningen tror jag. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) redogörs att barn i förskolan ska få utveckla sin skapande förmåga och utvecklas inom olika uttrycksformer som bild, musik, dans och drama. Jag som pedagog bör lära mig att ta ett steg tillbaka och låta barnen pröva, då får barnen upptäcka så mycket mer. Det är viktigt att pedagoger inte är så många steg före barnen utan att jag visar barnen nya saker som inspirerar dem vidare i sin utveckling. Det är mycket jag tar med mig i min blivande roll som förskollärare ifrån Navet.

Några andra kreativa verk av bara papper: "Var rädda om naturen så överlever djuren".


Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Kursintroduktion 12FK60

Idag började jag termin 6 av 7. Jag är snart färdig förskollärare! Under kursintroduktionen fick vi veta att vi skulle få göra en digital portfolio i någon form. Tanken med en enskild portfolio är att vi ska skriva våra personliga pedagogiska tankar, funderingar och didaktiska reflektioner kring innehållet i denna kurs. Kursens innehåll kommer fokusera mycket kring bild, musik, drama och textil.

Det första vi fick göra på kursintroduktionen var att prata i smågrupper om vilka förväntningar vi hade på kursen 12FK60 (Didaktik, estetiska läroprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik) och sedan skrevs det på tavlan. Alla hade olika förväntningar, allt från att hitta motivation till att vara kreativa och strukturerande i den här kursen.

Själv är mina förväntningar höga för den här kursen! Den ska bli rolig och spännande eftersom den kommer innehålla mycket praktiskt. Det praktiska är bra tycker jag för det är enkelt, något som man kan se och ta på konkret. Sedan kommer vi få gå på många museum, vara på Navet samt pröva på olika estetiska uttryckssätt. Jag tror att jag kommer kunna få med mig mycket idéer och tips som jag sedan kommer kunna använda som förskollärare i förskolan. Detta är en god kurs för min framtida roll som förskollärare.