Kursens mål 12FK60

I detta inlägg har jag skrivit ner kursens samtliga mål och sedan har jag länkat varje mål till ett av mina blogginlägg, för att visa tydligt på att jag synliggjort dem i min blogg i minst ett inlägg.

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
• Förhålla sig kritiskt till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
• Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svensk som i sitt modersmål.
• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.
• Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, planera, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.
• Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika redskap för att stödja barns utveckling.
• Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
• Skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.
• Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Borås konstmuseeum

Under museibesöket skulle vi ha med oss frågeställningar och fundera över, nedan följer dessa:
-Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?
-Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan?

S.O.J [Sisters of Jam] Moa och Mikaela Krestesen
S.O.J har sedan 2008 arbetat med tvärdisciplinära projekt där de ställer frågor om ensamhet, gemenskap, historieskrivning och kontinuitet. De vill överbrygga gränser mellan genrer och få ett bredare och starkare uttryckssätt samt få ett feministiskt samtal över generationer. Detta visar de genom kollektiva arbetsmetoder i sin konst.

Jag anser att det är svårt att förklara vad den här utställningen handlar om för barn men man hade kunnat ta med barnen på utställningen och låta dem berätta vad de ser och återskapa det genom att måla. Barnen kan också ta kort med en Ipad, sedan kan man samtala om bilderna barnen tagit på förskolan.

Sedan var det en annan utställning som jag fastnade för. En fotoutställning av Aleksandra Kucharska (se bilder nedan). Det var några tavlor ur samma utställning som när jag var på Jönköpings Länsmuseum. Jag kände igen tavlorna från den utställningen, vilket var intressant.

Tavlorna är endast målade med blyerts och det föreställer olika tavlor på hus in-och utvändigt. Jag anser att barn på något sätt kan relatera de här tavlorna ifrån sin vardagsmiljö. Barnen kanske inte ser vad de föreställer direkt, det kan då ske en diskussion om det som kan vara intressant. Barnen kan diskutera och höra andras tankar om tavlorna och förstå vad någon annan ser i en tavla. Det är liknande när ett barn har målat en teckning och visar ett annat barn (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Tre museibesök i Göteborg

Under museibesöket skulle vi ha med oss frågeställningar och fundera över:
-Hur kan detta museibesök passa in i ett projekt eller temaarbete?
-Hur skulle jag som pedagog kunna använda detta museibesök på ett klokt sätt och som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolan?

Världskulturmuseet:  
På museet fanns en avdelning som var anpassad för barn vid namn Jordlingar. Den handlade b.la. mycket om vilka fantasifigurerna Jordlingarna är, ser ut, lever och bor. Jag tyckte själv att det var roligt att titta och vara där, jag blev inspirerad hur de hade inrett och skapat allt. Det fanns mycket yta men även små hörn där man skulle kunna samla barnen.

Som temaarbete på en förskola skulle man kunna gå hit på besök om man arbetar med rymden, musik, ljud, fantasifigurer eller olika levnadssätt. Det fanns en avdelning med gamla kläder/vapen och olika rytmiska ljud samt fågelkvitter fanns på utställningen. Jag anser att den här utställningen ger barn mycket utrymme att utveckla sin fantasi, lust och nyfikenhet. Det fanns också mycket utrymme för barn att leka och mysa på utställningen vilket är bra anser jag, barnen får leka och lära (Lpfö 98 rev. 2010, s. 9).

Sedan fanns det en annan utställning som jag tycker passade ihop med Jordlingarna vid namn Maadtoe (se bilder nedan). Om man har ett temaarbete om olika levnadssätt i förskolan så hade utställningen passat då den handlar om samers levnadssätt och traditioner. Utställningen visade föremål och bilder om samer och även bilder på hur samer har behandlats i dåtid och nutid. Jag tycker det var intressant, det skulle gå att prata om med barnen, till exempel samtala om att samer bor i Sverige men lever så olika oss. Det framkom på utställningen att samerna har haft det smärtsamt och det kan man prata mycket om med barnen anser jag.

Hasselblad Center: 
I Göteborgs konstmuseum fanns en fotoutställning vid namn Hasselblad Center. Detta var en fotoutställning vid namn:

Fotoutställningen hade bilder på människors kroppar i olika åldrar. Om man har tema kroppen så kan man absolut gå på den här fotoutställningen. Sedan var det bilder på olika kläder och tyger i olika färger. Efter man varit med barnen på denna utställning så kan barnen få måla och återskapa de sett. Skulle vara spännande att lyssna på barnens tankar om utställningen anser jag. Barnen kanske uppmärksammar något som vi inte tänker på.

Stadsmuseet:
I Stadsmuseet fanns en utställning som hette Göteborg från ovan (se bilder nedan).

Om man har temat min stad, så passar det här museet utmärkt. Man kan också arbeta utifrån bilderna över genom mönster, matematik och samtala med barnen vad det är på bilderna och hur är bilderna tagna. Hur ser vi ut uppifrån eller vår förskola? Man kan börja och måla kartor med barnen.

Sedan fick jag en skattkarta med saker man skulle finna på museet, på de olika våningarna. Det skulle vara roligt att göra med barnen, dock var det svårt att hitta allt och det tar tid så man bör tänka igenom hur många man ska leta efter hur mycket tid man har. Skattkartan passar ihop med temat över också. Kanske börjar barnen måla egna kartor på förskolan eller så kommer barnen in på pirater och skattkistor.

Det här museet hade också en egen utställning för barn (som Världskulturmuseet). Fast den här utställningen hette Barnens museum, det fanns stora ytor. Det kändes som att jag var på en förskola så det skulle nog vara enkelt att ta med sin barngrupp hit.

Utställningen skulle föreställa Göteborgs stad och barnen kan klättra i höghus, gå på café, ta med eget fika till en inomhuspark eller åka spårvagn. Utställningen passar in i utställningen Göteborg från ovan som jag nämnde först.

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navet-kemi och fysik

Besöket på Navet denna gång handlade om fysik och kemi. Det handlade mest om hur jag som blivande förskollärare kan använda mig av att upptäcka, experimentera och utforska färg tillsammans med citronsyra, socker och bikarbonat. Att göra enklare experiment med barnen är spännande då barnen får ställa hypoteser innan man utforskar vad som sker. Barnen får säga vad de tror om de kemiska processer och det är intressant att höra barns klocka tankar (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Bilden över visar hur flaskfärg utblandat med vatten droppades ut på ett fat med hjälp av en pippett, på faten hade vi fått strö ut en jämt lager av bikarbonat. Det vi skulle göra var att blanda fram så många olika färger som möjligt och sedan täcka hela fatet med färg, färgerna vi fick utgå ifrån var röd, blå och gul.

Sedan fick vi fyra glas där vi skulle fördela olika antal med sockerbitar och sedan blanda ner karamellfärg och 1 dl vatten i (se bild över). Vi skulle se hur många färger vi kunde få fram och om vi kunde få färgerna att hamna i olika skikt i glasrören, pippett användes även här. Enligt Persson (2009, ss.62-63) kan man komma in på andra experiment genom att göra det vi gjort idag med barnen. Dagens experiment kan utvecklas till att se vad som sker om man blandar till exempel olja och vatten, det handlar om lösning och blandning. Barnen kan i förskolan få ställa sina hypoteser innan och sedan tillsammans upptäcka vad som sker och samtala med barnen om varför det blir som det blir.

Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Hans (2009). Russinhissen: enkla experiment i fysik och kemi. Järfälla: Hands-on Science Text

VFU-vecka tre och VFU-uppföljning

Den här veckan har jag utvecklat och prövat mitt didaktiska material ytterligare. Detta var min sista VFU-vecka för den här terminen. Jag hade en liknande samling som veckan innan men jag försökte fråga barnen mer frågor nu, låta barnen lyssna på de olika ljuden i mitt ljudmemory och hitta vilka flaskor som låter lika. Sedan ville jag att barnen skulle förstå att de två flaskor som låter lika bildar ett par. Några av barnen förstod det och sa att de hittat ett par. Under samlingen pratade jag med barnen om vad vi hör med och de sa öronen. Vi pratade om att djur har öron som kan vara stora, som elefantens.

Jag tror upprepning gör stor skillnad när man prövar ett didaktisk material, att inte ta in för mycket nytt utan att göra samma sak och se hur barnen blir mer bekanta med materialet. Jag inser att jag skulle kunna ha haft fler flaskor till mitt ljudmemory, då barnen nu blivit duktiga på att hitta par relativt snabbt. Jag hade kunnat utmana de barn som behövt det mer, eftersom det är enkelt att skapa fler flaskor. Jag skulle kunnat utveckla ytterligare genom att fråga barnen vad de tycker att jag ska lägga i om jag hade gjort fler par, att hitta ljud som inte låter samma som de par jag har (se bilder nedan).

Den här veckan prövade jag också att använda mitt ljudmemory som ett memory. Eftersom jag är på en ett-treårs avdelning så ville jag pröva att spela memory med mitt ljudmemorey med de äldre barnen. Jag satte mig med tre barn som var fyra-fem år gamla och ställde fram flaskorna. Barnen fick en i taget välja två flaskor och skaka och lyssna om de var ett par. Fick man ett par så fick man göra igen och den med flest par vann. Barnen jag gjorde det och förstod snabbt hur man skulle göra, de skakade och lyssnade. Något som jag reflekterade över var att två par som jag hade lät ganska lika så jag fick vara med och ifrågasätta när de tyckte att de var ett par fast de inte var det. Men genom att jag hade två par som lät mer lika så blev det en aning svårare och gav barnen lite utmaning. Sedan kan man spela om flera gånger och de gjorde vi, barnen önskade det. Genom att spela flera gånger så märkte jag att barnen lärde sig snabbt och hittade paren också fortare. Jag anser att tio stycken flaskor som jag hade var passande många till att spela memory, men använder man det som ett ljudmemory bör man ha några fler för att utmana barnen.

Jag anser att jag nått det målet jag hade i början av min VFU med mitt didaktiska material. Målet var att barnen skulle utifrån deras tema ljud och genom mitt ljudmemory lyssna på olika ljud. De skulle skaka på flaskorna och försöka höra vilka två flaskor som låter lika och para ihop par. Barnen skulle få träna på att höra skillnad på de olika ljuden i mitt ljudmemory. Sedan har jag "självständigt planerat, genomfört, utvärderat och kritisk reflekterat över det jag gjort och använt de estetiska arbetsformerna för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden " som är ett av kursmålen.

När jag kom tillbaka till förskolan på mina två fältdagar ett tag efter så ville de äldre barnen spela memory med mig direkt. Jag prövade ju att spela memory med mitt ljudmemory med de äldre barnen när jag hade min sista VFU-vecka. Det kan utvärdera att barnen tyckte att det var kul, eftersom de tänkte på det när jag kom. De äldre barnen frågade mycket om vad flaskorna innehöll och jag frågade vad de trodde när de skakade på flaskorna. Det blev intressanta hypoteser. Jag hade sedan en samling med de yngre barnen med mitt ljudmemory, de kom ihåg mycket. Till exempel att två flaskor som låter lika bildar ett par och att man måste lyssna noga så man hör vilka två som låter lika. Jag ville att de skulle fortsätta att utveckla, arbeta och använda mitt ljudmemory så jag lät ljudmemoryt ligga i en låda synligt för barnen. Under mina två fältdagar så kunde jag då observera mitt ljudmemory, se hur barnen tog fram och använde det på olika spontana sätt i leken. De byggde med flaskorna, hade flaskorna som instrument, diskuterade om innehållet och spelade memory.

Vi kommer ha en VFU-uppföljning i skolan sedan där var och en visar upp sitt didaktiska material och berättar kort om hur man jobbat och vad man kom fram till genom att arbeta med sitt didaktiska material. Det ska bli intressant att få tips från mina klasskamrater hur de tänkt och gjort på sin VFU. Det är bra med idéer för mig som blivande förskollärare.

VFU-vecka två

Den här veckan har jag prövat mitt didaktiska material på ett mer utvecklat vis. Jag har haft samlingar då jag ställt mer utvecklande och öppna frågor till barnen. Jag försökte även koppla till tidigare samlingar då barnen fått använda och se mitt ljudmemory (se bild nedan).

Över är en bild på mitt ljudmemory, tio flaskor som består av fem par. Flaskorna är drickyoughurtflaskor i plast som jag har tagit bort etiketten på så att de ska se identiska ut. Jag har alltså lagt fem olika saker i flaskorna så att det bildar par av två flaskor. Flaskorna innehåller skruvmakaroner, sten, spik, pärlor, socker.

Jag hade en samling den här veckan då jag hade en flaska av varje par i en korg i mitten av ringen. Den andra flaskan till varje par fick barnen var sin av (de var fem barn). Barnen skulle skaka och lyssna noga på hur deras flaska lät och sedan försöka hitta den som passade till sin flaskas ljud, genom att skaka på alla flaskorna i korgen. Barnen skakade och lyssnade och verkade tycka det var roligt för de skrattade. Alla barnen var fokuserade och lyssnade på varandra när de skakade och lyssnade efter sina par. Barnen förstod och hittade snabbt alla paren anser jag. Den här samlingen kommer jag upprepa nästa vecka och utveckla ännu lite mer. Jag anser att barnen redan nu har lyssnat på olika ljud, hittat par genom att lyssna på skillnad hur flaskorna låter som är mitt mål med mitt didaktiska material. Barnen har genom mitt ljudmemory fått uttrycka tankar, utvecklat sin skapande förmåga genom musik och rörelse (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10). Barnen har fått använda flaskorna som instrument och barnen började bygga torn med dem. Barnen har även fått säga deras tankar och de har fått skaka på flaskorna på olika sätt.

Enligt Söderman och Riddersporre (2012, s.77) är musikens form viktigt i vardagen. På förskolan ska barn få möjlighet att leka med musik på olika sätt som hur musik och olika ljud låter. Detta anser jag att barnen får upptäcka genom mitt ljudmemory. Genom att skaka och lyssna på de olika flaskorna så kan barnen träna på vilka två som låter lika högt eller lågt, vilka två som låter lika, lyssna, känna och se. Barnen får träna på att smaka på världen genom sina sinnen, tankar och i musik som som innefattas i estetiska lärprocesser.

Referens:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

VFU-vecka ett

Min första vecka på min VFU var mycket bra. Jag har haft många spontana samlingar som jag önskat, för att utvecklas mer i min roll som blivande förskollärare. Sedan har jag använt mig av mitt didaktiska material mycket, mitt ljudmemory. Den här veckan mjukstartade jag genom att introducera mitt materialet för barnen. Jag kommer oftast arbeta med mitt ljudmemory med fem barn som är mellan två-tre år. Kommer nog pröva mitt ljudmemory även med de äldre barnen, tre-fem år. Nedan kommer lite bilder från min första samling med mitt ljudmemroy.

Bilderna över visar på när jag skakar på de olika flaskorna med olika saker i framför barnen. Barnen hjälpte mig att hitta par genom att lyssna vilka två som passade ihop. På den här samlingen använde jag mig bara av 3 par men jag har 5 par totalt. Jag började med färre par för att jag sedan ska kunna utveckla och göra det svårare. Genom att blanda flaskorna så blir det svårare också. Barnen hittade de 3 paren rätt snabbt på den första samlingen som jag hade. Sedan använde vi flaskorna som maracas till att spela till olika sånger, bl.a. "TTTT tiger SSSS smyger fram.." Under detta moment så reflekterade jag över att vi tränade på takt och rytm med barnen. Söderman och Riddersporre (2012, s.152) beskriver att det kan vara en utmaning att möta alla barn med olika erfarenheter inom musik. Som pedagog vill jag visa att musik är något roligt och luftfyllt genom engagemang i musikaktiviteter tillsammans. Jag vill som pedagog engagera mig och jag anser att det finns något som varje barn tycker om i musik, det gäller bara att hitta det. 

Jag kommer upprepa samlingarna och utveckla mitt ljudmemory allt eftersom barnen bekantar sig med materialet. I förskolan ska barn få uppleva musik genom olika uttrycksformer. Genom musik och ljud kan barnen träna sina sinnen och bl. a. takt, rytm och språk (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10).

Referens:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur